från 13 år
Här presenteras alla nobelpristagare i kemi från 1901 och framåt. Du kan läsa om pristagarna och motiveringarna till varför de fått priset.
Taggar: forskare, kemi, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
från 13 år
Nobelpriset i fysiologi och medicin gick 2007 till Mario R Capecchi, Martin J Evans och Oliver Smithies. Läs pressmeddelandet på svenska och populärvetenskaplig information på svenska, Pdf-fil. Dessa forskare har gjort grundläggande upptäckter om embryonala stamceller och DNA-rekombination hos däggdjur, vilket möjliggjort en ny kraftfull teknik inom biomedicinsk forskning.
Taggar: DNA, biomedicin, celler, forskare, forskning, fysiologi, genteknik, medicin, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
från 13 år
Vem var Marie Curie? Vad gick hennes forskning ut på? Visste du att hon hette Sklodowska innan hon gifte sig med Pierre Curie? I den här artikeln av Bo Nyström berättas kortfattat Marie Curies biografi. Den ingår i serien Fysikerporträtt hos Nationellt resurscentrum för fysik.
Taggar: Curie, Marie, Marie Curie, biografier, forskare, fysiker, nobelpristagare, radioaktivitet, vetenskapsmän
från 13 år
Här hittar du Nobelstiftelsens alla filmer med nobelpristagare och nobelevenemang. Klickar du på Category i menyn, kan du välja mellan kategorier som dokumentärer, intervjuer, föreläsningar med mera.
Taggar: forskare, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
från 15 år
Jove är en naturvetenskaplig forskningstidskrift som använder sig av videoformatet. Forskare publicerar här filmer som visar och förklarar deras senaste forskning inom klinisk medicin, immunologi och infektioner, neurovetenskap och bioteknik. Sajten är ett initiativ för att skapa transparens och underlätta för dem som inte vill läsa långa vetenskapliga texter. Samtliga artiklar kan överblickas i sajtens artikelindex.
Taggar: biologi, bioteknik, experiment, forskare, forskning, immunologi, människokroppen, medicin, naturvetenskap, tidskrifter, vetenskap
från 13 år
Nobelpriset i kemi gick 2009 till Venkatraman Ramakrishnan, Thomas A. Steitz och Ada E. Yonath. Läs pressmeddelandet på svenska och populärvetenskaplig information på svenska, Pdf-fil. Dessa forskare har studerat hur ribosomen fungerar. Med hjälp av DNA bygger ribosomerna livsnödvändiga proteiner i kroppen. Kunskapen om ribosomerna har stor betydelse för forskares arbete med att ta fram nya antibiotika och andra läkemedel. Antibiotika botar olika sjukdomar genom att slå ut bakteriernas ribosomer.
Taggar: DNA, antibiotika, bakterier, biokemi, celler, forskare, genteknik, kemi, läkemedel, mediciner, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
Utforska innehållet i Länkskafferiet genom våra taggar.
Här hittar du de 50 senast tillkomna länkarna
Länkskafferiet presenteras på tv
Se Alma Taawo presentera Länkskafferiet i Kunskapskanalen.
Källkritik för yngre elever
Källkritik i gymnasieskolan
Guide för källkritik för lärare
Resurser för undervisning i källkritik
Prenumerera på nya länkar